Märta Holmerin

Författare

Etikett: glädje

I väntans tider

Det börjar bli dags för bok nummer två: Alltid i din skugga

Med skräckblandad förtjusning har jag lämnat manuset till några betrodda försökskaniner. Medan de läser, skissar jag på omslaget. Fotograferar och skriver baksidestexten. Det är fantastiskt roligt!

Bokskogen

SkogenDet har varit ganska tyst här på bloggen. Jag har fullt upp med att skriva på uppföljaren till Aldrig vid din sida. För mig är skrivandet ett hantverk som tar tid, kräver struktur och ordning, inspiration, kraft och stark vilja. Att skapa en historia på 100 000 ord kräver viss koncentration, vilket innebär att annat ibland får komma i andra hand.

Att skriva en bok är som att plantera en skog och se den växa upp. Det tar tid och kräver tålamod. Varje ord är ett träd som skapar en helhet. När den kommit en god bit på väg gäller det att ta ett steg tillbaka, få en överblick av vad det blev och sedan ta bort det som inte passar in.

Ta bort älsklingarna som är fina och helt underbara, men som det kan bli för många av i skogen. Tall luktar gott, men det gör ont att gå barfota på kottarna. Visst är det häftigt att hoppa över buskar, men för många av dem skapar bara snår. Rosor är fina, men de sticks också.

Nyligen insåg jag att bokskogen jag planterat håller på att växa sig till en gigantisk urskog. Det är dags att gallra. Att gallra innebär att man gör plats åt något annat att växa och bre ut sig. En rätt gallrad skog ger kraftigare och mer värdefulla träd. Förhoppningsvis väljer man att ta bort rätt, vilket inte är helt lätt.

Efter en del gallring blir det oftast ganska bra. Det kan bli ganska dåligt också. Det är då man gallrar om. Eller planterar en ny skog, skriver en ny bok.

Igår. Idag. Imorgon.

Idag är sista dagen på 2013. Imorgon börjar 2014. Vi lägger ett år bakom oss och börjar på ett nytt.

Från 2013 tar med mig en hel del lärdomar om bokbranschen och upptäckter om mig själv. Framförallt tar jag med mig alla fantastiska kommentarer jag får från läsare, vänner och familj.

Tack alla ni som tar er tid att kommentera och diskutera boken. Tack för alla uppmuntrande ord. Tack alla vänliga själar som finns därute, alla underbara läsare.
Ni betyder oerhört mycket.

Idag är det nyårsafton. Imorgon är det ett nytt år, en ny dag, en ny början.
Jag hoppas ni får ett underbart 2014!

“Learn from yesterday, live for today, hope for tomorrow.”
Lär av gårdagen, lev idag, hoppas på morgondagen.

– Albert Einstein

Bättre bra än bråttom

Njut av detaljerna.Jag håller på med uppföljaren till Aldrig vid din sida. Ja, det blir en tvåa. Det finns mer att skriva om, frågor att besvara, fler ämnen jag vill beröra. Att hitta ämnen är inte problemet. Det är tiden. Jag behöver mer tid. Det har jag inte. Alla har begränsat med tid. Alla har för lite tid.

Vi har så lite tid att vi springer hela tiden. Det händer mycket utmed vägen som vi bockar av. Vi jagar upplevelser, bockar av måsten, statusuppdaterar, jobbet, familjen, livet. Vi ser mycket när vi springer men njuter sällan av detaljerna. Jag har också sprungit. Jag sprang fortare än vad min kropp hann med. Jag vill inte springa mera. Jag vill gå. Jag går i min takt, jag skriver i min takt. Jag skriver en mening idag. En annan imorgon. Mening för mening. Stycke för stycke. Kapitel för kapitel.

Det låter enkelt. Det är det inte. Det tar tid att lära sig gå när man vill springa, att strosa fram istället för att rusa, att se detaljerna längs vägen och inte bara fokusera på målet. Det tar tid att strukturera, analysera och kreera. Tid att hitta storyn, lära känna karaktärer, miljöer och göra research. Tid att välja. Tid att njuta. Tid att leva.

Allt tar tid. Alla har för lite tid – alla har lika mycket tid.

Varför skriver vi?

BokmanusDet finns flera skäl till att skriva. Anledningen till att man skriver är ofta komplex. Lust och plåga. Vilja och ovilja. Glädje och sorg. Nyfikenhet och skuld. Kärlek och avsky. Förvåning och ilska. Alla som skriver har sina skäl. Jag har flera.

Jag har något att berätta. Det finns alltid ett tema i det jag skriver. Något som jag tycker är viktigt. Det finns ett syfte med texten. Det är inte alltid tydligt, men det finns där.

Jag gillar frågor och ta reda på svaren. Vad styr oss? Hur hanterar vi våra känslor och reaktioner? Varför beter vi oss som vi gör? Varför gör en människa något hemskt mot någon annan – sårar, skadar, dödar? Varför riskerar en annan människa sitt eget liv för att rädda en främling?

Jag tycker det är roligt. Det är roligt att skapa karaktärer, utsätta dem för händelser och låta dem uppleva miljöer. Det är intressant att se vad som händer med dem, vad de gör och varför. Det är spännande att se vart storyn leder, strukturera händelseförlopp, göra en storyline, lösa problem, lösa mysterier och sätta ihop pusselbitar. Det är fantastiskt att känna flyt i texten, hitta rätt ord, bearbeta dispositionen och upptäcka nya sammanhang. Det är magiskt att gå in i en annan värld, låta den styra och bara hänga med. Det är roligt att skapa.

Att skriva får mig att må bra. Det finns något inom mig som måste ut. En kraft, en känsla, en historia. Jag behöver betrakta, analysera, skapa och förändra. När jag inte skriver mår jag dåligt. Fysiskt, mentalt och själsligt. Jag behöver skriva.

Det finns många fler anledningar till att skriva. Nu har jag delat med mig av några av mina. Varför skriver du?

© 2019 Märta Holmerin

Tema av Anders NorenUpp ↑